Jag tror jag är mindre dålig nu …

Redo för en ny lerduva …

Idag har jag varit hos min kompis Emil i Avaborg och skjutit på lerduvor. Han är så snäll och låter mig övningsskjuta med hans hagelbössa inför skjutproven på jägarexamen. Det var tredje gången nu. Jag vill gärna säga att jag har blivit bättre. Eller mindre dålig är kanske mer korrekt. Nu träffade jag nästan lika många lerduvor som jag missade.

Hagelbocken

Det började med flera missar och Emil försökte hålla sina besvikna suckar för sig själv.

– Vad gör jag för fel? Är det för långt efter eller ovanför? frågade jag

– Jag vet inte riktigt. Men du ska köra på känsla, det ska kännas bra, försökte Emil förklara.

Jag tog ett djupt andetag, slappnade av och sa ”okej”. Nu kunde han skicka den där jä-la duvan. Då fick jag helt plötsligt en träff och himmel så glad jag blev! Vrålade utöver mig, som ett vilddjur eller liknande. Var kommer det där ifrån? Är det stenåldermänniskan i en som kommer fram?

Lerduvekastaren

Efter det blev det i alla fall oftare träffar än missar. Kan jag ha fått kläm på det nu? Tydligt är i alla fall att jag börjar handskas med vapnet på ett mer avslappnat sätt. Jag vet vad alla ”knappar” är till för, är inte rädd för rekylen längre och hinner avlossa två skott på samma duva fastän det är dubbelhane. Bara en sån sak =)

Men jag tar gärna emot fler hagelskyttetips. Hur brukar ni tänka och göra när det blir en bra träff?

4 thoughts on “Jag tror jag är mindre dålig nu …

  1. Det handlar om fokusering, låtsas att duvan är t.ex. Jan Guillou 😉 Nä skämt åsido så kan det inledningsvis vara bra att skjuta en salva på typ en träskiva bara för att se om man drar åt något håll…Sedan är det bra om någon står precis bakom en då man skjuter, den personen kan då se om man skjuter för högt eller för lågt. Personligen skjuter jag oftast för högt till en början…Tänk också verkligen på t.ex. hur långt under duvan du siktar när du träffar och när du missar så har du snart listat ut det där 🙂 Jag är ju verkligen ingen expert men detta har funkat fint för mig 🙂

    • Hej Mona
      Jättetack för dina synpunkter. Jo, jag har skjutit på stillastående lerduvor och då har det gått bra. Jag tror det handlar om att få till det där kindstödet och siktet – och samtidigt slappna av. Det sistnämnda tycker jag att jag har blivit bättre på, jag har helt enkelt börjat få lite vana och rutin. Men det blir roligt när man får börja öva på sin egen bössa och riktigt ”skjuta in sig”. Vad har du får bössa? Jag funderar på att köpa en Classic halvautomat, en svart … klokt?

  2. Ja absolut, kindstödet är jätteviktigt och att få in rutinen att bössan alltid hamnar ”rätt”. Helt klart är det lättare när du har din egen bössa och bara skjuter med den…När det gäller hagel har jag en gammal rysk trotjänare, en Baikal sida-sida, det är en riktig ”tjejbössa”; kort och lätt och jag inbillar mig att jag skjuter bäst med sida-sida 🙂 Jag har även en kombi av märket Antonio Zoli 🙂 Jag har ingen egen erfarenhet av Classic, jag har dock kompis som har en sådan och den har faktiskt mest ”racklat”…men han kanske har ett ”måndagsexemplar”…

    • Hmm, har faktiskt hört från fler håll att Classicen kan rackla. Men har också hört motsatsen, ”de nya är riktigt bra”. Och det är en ny jag tänkt köpa … tänkte att om jag köper beggat kan jag nog bli pålurad vad som helst. Jag har ju liksom ingen koll än.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s