Vindögd show med goda råd

Han är kul – Mattias Westerlund, Hundskolan Vision. Inte så mycket för det han säger, även om det är kul också, utan för hur han illustrerar en väldigt jaktintresserad hund. Med ögonen i kors och ryckiga rörelser.

Tyvärr tog jag ingen bild av det. Det kändes inte bra att fota där i den talrika publiken som kommit för att lyssna på föreläsningen i Folkets Hus, Klemensnäs. Sorry, för det hade varit en rolig bild.

Jag hade höga förväntningar på föredraget. Temat var: Injagning av din jakthund. När Mattias Westerlund började med att förklara hur man på bästa sätt lär hunden sitt, och att det är viktigt att ha bra ledarskap, sjönk förväntningarna något. Tänkte att ska det vara så här basic blir det nog inte riktigt som jag hade hoppats.

Men det tog sig allt eftersom. Han pratade om hur viktigt det är att träna skott. Att börja med habituering, att lära hunden att skott inte betyder något. Den kan du göra genom att låta en kompis skjuta inte allt för högt smällande skott på cirka 100 meters avstånd flera gånger och själv låtsas som om du inte märker det. Att du är lugn och trygg. Avdramatisera det. Men se till att hunden hinner samla sig och slappna av mellan skotten, om den tagit lite illa vid sig och funderar vad det där skottet betydde, då är det inte läge för skott två. Vänta tills svansen ser glad och nöjd ut igen.

Det blir att traggla mer sitt, nära och på avstånd.

Det blir att traggla mer sitt, nära och på avstånd.

Nästa steg blir att lära hunden associera skottet med att sitta, eller ligga om du föredrar det. (Nu pratar vi främst stående fågelhundsträning)

När ett skott smäller så ger du sittsignal med handtecken, som du gjort under hela inlärningsfasen. Det ska gå snabbt. Pang – sitt, pang – sitt, pang – sitt. Typ den sjunde gången behöver du inte ge handtecknet längre, då förväntar sig hunden att du ger sitt-signal och sätter sig av sig självt.

Du ska även lära in att hunden ska sitta på din visselsignal. Jag har bara tränat det litegrann med Hagel, men fick ny energi för det nu. För det är klart, är hunden 250 meter bort blir det tufft att skrika. Men oavsett om du skriker eller visslar så ska hunden vara så lydig att den sätter sig på så långt håll. Och där har jag och Hagel börjat slarva lite. När avståndet har ökat har jag märkt att när jag ropar mitt kommando så stannar han bara och tittar på mig och funderar vad jag menar. Sedan krävs ett kommando till innan han sätter sig.

– Sådant är ett tydligt exempel på att ni gått för fort fram, berättar Mattias Westerlund och jag vet att han har rätt.

Bara hem och öva igen på nära håll, lägga in visselpipan ännu mer också. Sen ska det bli bättre.

Jag har delat upp föreläsningens innehåll i två inlägg. I nästa får ni läsa om varför Mattias Westerlund flyr hals över huvud när han ser en renhjord. Och vad han gör när en hund på alla sätt signalerar ”Hjälp, hjälp, jag kommer att dö!”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s