Ett helt gäng hundar — utan problem

Här skickar Jaana Tengman sin hund att apportera. Vacker miljö inte sant?

Här skickar Jaana Tengman sin hund att apportera. Vacker miljö inte sant?

På söndag var jag med i en jaktträningsgrupp. Det var typ 14 vorstrar och 2 ungerska vizslor. Inte ett gruff. Coolt.

Vi höll till i Boviken, på det som om någon månad eller två är en populär badstrand. Lilian Westerlund bor nämligen där och var den som tagit på sig att stå för ”värdskapet” den här gången. (Här kan ni läsa en Månadens intervju med henne)

Lilian Westerlund ordnade övningar i olika stationer.

Lilian Westerlund ordnade övningar i olika stationer.

Hon hade tänkt till ordentligt och ordnat olika stationer där vi gruppvis fick träna. Det var en station där vi fick träna markeringar (att hunden skulle lära sig att ”räkna” och komma ihåg var två och gärna fler apporter/dummies hamnat), olika former av apporteringar, bland annat med en smällande apportkastare, söka i ett fält efter fåglar, rävar och dummies, och springa lös utan att bli okontrollerbara. Till exempel skulle de gå att kalla in även om de fick leka en stund med en nyfunnen vän.

Delar av gänget som var med och tränade.

Delar av gänget som var med och tränade.

Jag var riktigt nöjd med min och Hagels insats. Han fick busa med en snygg vizslatjej men gick ändå att kalla in, han visade att han inte verkar vara rädd för skotten från apportkastaren, han levererade dummiesarna bra – trots att det var andras dummies som luktade annorlunda.

Jag trodde han skulle pipa mer, men det var inte så farligt. Jag passade ändå på att få lite tips av erfarna Jaana Tengman på sätt att bromsa pipandet. Som att sätta halsbandet högt uppe i nacken, inte göra så stor sak av det, inte gorma och så, utan bara göra det obekvämt för hunden när den piper genom att dra åt lite i halsbandet. När den är tyst släpper man greppet och det blir genast trevligare. Kan funka. Jag tror det är viktigt att börja begränsa pipandet redan nu så han inte tillåts pipa och pipa och helt plötsligt när han är två år så kommer man på att det inte går för sig.

Har förresten varit och övningsskjutit lite mer med hagelbössan. Fick även sambon med mig. Jag höll på att bli rejält sur, men som tur var redde det upp sig. Det får ni läsa mer om nästa gång =)

9 thoughts on “Ett helt gäng hundar — utan problem

  1. Vad kul det verkat vara. Jag saknar våra måndagsträningar. Men jag måste nog köra lite själv med dem o träna, 10 min varje dag så ger det resultat. Jag har ju inkallningen som inte funkar helt ok.
    Borde få min licens på min nya lerduvebössa snart…det skall bli skoj men lär nog ta ett tag att skjuta in sig på den

    • Jo, Majsan, korta pass ger mer än vad man tror. När jag var barnledig och bara hann några korta pass då och då gällde det att vara fokuserad och effektiv i sin träning. Inte mala på. Och vilken bra effekt det gav! =) Låter kul med bössan, ska bli kul att höra vad du tycker om den .

  2. Ser väldigt roligt ut 🙂 Kul att Hagel sköter sig så bra och är så duktig 🙂
    På söndag ska jag på utställning i Piteå med Nyx, är sååå nervös haha 😉

    • Åh, jag hade också tänkt åka på den där utställningen i Piteå. Men vi åker på en utlandstripp istället. Ska inte bli helt fel det heller =) Lycka till med Nyx, ni kommer att gå långt!

  3. Nice med en utlandstripp 🙂
    Tack, du får rapport efter utställningen 🙂
    Pandora fick ju Excellent och Ck i Ånnaboda i torsdags, Astraea fick very good 🙂

  4. Ja det ser verkligen kul ut! Kul att träffas en massa likasinnade både för bus och träning! 🙂 Jättekul att det verkar gå finfint för Hagel också…och för dig! 🙂 Kram kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s