Älgen fick vad den tålde

Lovisa siktar på tavlan. Hon tyckte det var kul att få sikta på en älg – även om det var enbart en skjuttavla.

Lovisa siktar på tavlan. Hon tyckte det var kul att få sikta på en älg – även om det var enbart en skjuttavla.

Jag fick med mig dottern att träna skytte med det luftgevär som jag fått låna. Kul!

Vi turades om att skjuta. Från början med skjutstöd. Sedan blev vi kaxigare och körde på fri hand.

Jisses, i början såg det riktigt illa ut. Men snabbt anpassar man sig och får till snitsen.

Jag körde med stilen att lägga till bössan mot axeln, med pipan riktad upp i himlen, och sedan sakta sänka den tills den var i läge och skjuta innan jag börjat svaja runt.

Till slut satt det några pärlor i mitten! Både för mig och dottern. Vilka talanger! =)

Så här såg en tavla ut efteråt.

Så här såg en tavla ut efteråt. Vi visar inte alla dåliga =)

Billig mängdträning ska ge effekt

Jag riggade skjuttavlan i hundgården.

Jag riggade skjuttavlan i hundgården.

Man kan säga att jag och en man vid namn Leif Schmidt har inlett ett samarbete. Här kan ni läsa om när jag träffade honom första gången.

En dag mejlade han mig och undrade om jag ville ta på mig uppdraget att klippa hans hund Uffes klor. Hans tidigare kloklipparperson hade flyttat och han behövde en ny som kunde göra detta. Visst – inga problem.

I utbyte kommer han med böcker som han tycker jag borde läsa, jag ska berätta mer om dem i ett kommande inlägg. Och nu senast kom han med sitt luftgevär, ammunition och pricktavlor.

Så här såg bössan ut.

Så här såg bössan ut.

– Det är ett bra och billigt sätt att få mängdträning på kulskytte. Att träna på att inte vingla runt med siktet utan att skjuta när man har kontroll.

Ungefär så sa han. Eller menade. Han har väl sett min ”fina” spridning av skotten när jag tränat med älgbössan. Den ska för övrigt få en tillfixning med hjälp av Leif Schmidt och en vapenexpert som han känner. Kolven ska höjas, eftersom siktet inte kunde sänkas, och den ska även kortas.

Nåja, jag fattade piken och begav mig ut för att träna. Jag tog med min skjutpinne, annars träffar jag nog knappt tavlan. Men övning ska ju ge färdighet …

Jag är inte helt överens med kikarsiktet än, men det kommer väl.

Jag är inte helt överens med kikarsiktet än, men det kommer väl.

Ser ni de två höga som är riktigt åt fanders? Efter dem lärde jag mig att sikta under själva målet.

Ser ni de två höga som är riktigt åt fanders? Efter dem lärde jag mig att sikta under själva målet.

Jag märkte snart att kulorna gick lite högt i förhållande till siktet. Men istället för att ratta till siktet kompenserade jag genom att sikta under den punkt jag ville att det skulle ta. Blev genast bättre.

Så här såg nästa tavla ut. Lite bättre, även om jag har en bit kvar till Leifs nivå.

Så här såg nästa tavla ut. Lite bättre, även om jag har en bit kvar till Leifs nivå.

Det var kul. Nästa gång ska jag skjuta ännu bättre. Och ännu bättre. Snart lika bra som Leif Schmidt … host, host. Men om jag siktar mot stjärnorna så landar jag kanske bland trädtopparna?

Luftat älgbössan inför lördag

Jag vet, siktet är lite, lite snett. Men det var en massa riggande för att få det så här hyfsat och kunna fota! =)

Jag vet, siktet är lite, lite snett. Men det var en massa riggande för att få det så här hyfsat och kunna fota! =)

På lördag ska älgjaktlaget ha sin gemensamma skjutning. Jag tycker det är både roligt och jobbigt. Det är kul att träffa alla och surra om vad som snart ska hända. Men det är gruvsamt att skjuta inför publik.

Så här såg min egenhändiga pricktavla ut senast.

Så här såg min egenhändiga pricktavla ut senast.

För att minska de gruvsamma känslorna har jag varit och övat själv några gånger. Nu senast fokuserade jag på att skjuta lite snabbare och inte hålla på och sikta ihjäl mig på varje skott. För när vi väl ska skjuta på älgbanan har man inte så mycket tid att fundera.

I den här kuren kommer vi att stå och skjuta på älgbanan.

I den här kuren kommer vi att stå och skjuta på älgbanan.

Och vi kommer att ha den här utsikten.

Och vi kommer att ha den här utsikten.

Dessutom blev jag påmind om att den skjutkäpp som jag använder som stöd ska lutas framåt, då blir den stabilare. Om den bara står rätt upp och ned så blir det vingligare. Hoppas jag kommer ihåg det även på lördag!

Så här såg det ut när jag var med på min allra första skjutövning med älgjaktlaget förra året.