Fäviken – vilket ställe!

Hagel kollar in utbudet.

Hagel kollar in utbudet.

Mina förväntningar var höga. Alla lika nördiga vänner som jag själv hade haussat upp jaktmässan Fäviken Game Fair som något utöver det vanliga. Och visst var det så.

Där fanns massor, massor av stånd att handla i. Till ofta rätt trevliga priser. Där fanns uppvisningar, föreläsningar, skytteshow med Jocke Smålänning, matställen, en massa trevligt folk och en jättevarm sol!

Mååånga ville se Jocke Smålännings show.

Mååånga ville se Jocke Smålännings show.

Imponerande skyttar!

Imponerande skyttar!

Jag hade Hagel med mig och vi gick runt och förundrades. Han råkade trampa folk på hälsenorna – ingen blev sur. Hundar luktade på varandra kors och tvär – inga morrningar. Det var långa köer till mat – där man hittade nya bekantskaper. Vilken stämning!

Många människor och många stånd att handla i. Många kronor gick åt ...

Många människor och många stånd att handla i. Många kronor gick åt …

Smart med hundgårdar vid entréerna där man kunde lämna in sin hund i skuggan till rimlig timpeng.

Klokt med hundgårdar vid entréerna där man kunde lämna in sin hund i skuggan till rimlig timpeng.

En rygga som verkade jättesmart, men som jag ändrade mig om sen.

En rygga som verkade jättesmart, men som jag ändrade mig om sen.

Jag testade flera olika jaktbyxor men inget dög tyvärr. Antingen var de för varma (vilket i och för sig alla var i denna värme) eller så för långa. Man ska visst väga typ som jag men helst vara minst en decimeter längre …

Sedan hittade jag Lafayette-ståndet och handlade en komradio för älgjakten. Jag kollade också in en böss-rygga. Fastän den kostade runt 2 500 kronor var jag på vippen att köpa den. Men så gick jag en ”funderarrunda”. Träffade hundkompisen Therese med sambo. Jag berättade om mitt eventuella fynd. Om ryggan som man bara genom att dra i en säkerhetsrem vid vänstra axeln kunde lösgöra bössan i sidled utan att behöva dra den upp över huvudet. Fiffigt. Förutom att pipan var uppåt. Och som jag insåg efter att ha pratat med kompisarna – rätt opraktiskt. För varje gång man lösgjort bössan, och det inte blir något skott eller att man av andra skäl vill stoppa tillbaka den i ryggan, så måste man ju ta av sig ryggsäcken. Och sedan montera in bössan igen och sätta fast de där hakarna. Nä, då är det fiffigare med en vanlig böss-rygga där man lyfter upp och ned bössan bakom nacken. Lite trixigt, men i alla fall möjligt. Jag såg sådana ryggor också, men rätt dyra. Jag vet att det finns till bättre pris på Itab, den här är jag sugen på. Vad tror ni, blir den bra? Den fanns tyvärr inte på mässan, men går att beställa … =)

Kosackerna från Ukraina imponerade. De tåliga hästarna också.

Kosackerna från Ukraina imponerade. De tåliga hästarna också.

SAM_2599

SAM_2597

Om jag summerar Fäviken-upplevelsen blir den häftig. Men lite rörig på grund av orutin från min sida. Man behöver två dagar där. En dag till shopping och en dag för att hinna se och lyssna på intressanta uppvisningar, clinics och föreläsningar. Jag hann i alla fall se en läcker show med ukrainska kosacker. Eftersom de inte fick ta in sina egna hästar till Sverige hade de fått låna kallblod här lokalt. Tre timmar hade de fått på sig att träna in dem för sina egna övningar! Imponerande! Och det lilla jag kan om hästar säger att jag förstår varför de valde kallblod … de brukar rent generellt vara betydligt mer balanserade, eller?

Det här handlade jag. Komradio, jaktväst till Hagel, hundben och Anders Landins bok.

Det här handlade jag. Komradio, jaktväst till Hagel, hundben och Anders Landins bok. Notera Hagels intresse =)

Lite choklad blev det också från chokladfabriken i Åre.

Lite choklad blev det också från chokladfabriken i Åre.

Med fler dagar får man också fler möjligheter att hinna åka downhill i Åre. För nu när vi avrundade lördagen på Fäviken och skulle bege oss hemåt för cyklingen så kom världens oväder med kraftigt regn och åska. Det gjorde att Åre blev strömlöst ett tag och att liftarna slutade gå. Vilket i sin tur var lika bra. För även om jag inte är rädd för åskan så är jag så pass klok att jag vet att det inte är sådär supersmart att sitta i en sittlift högt uppe på ett berg när det åskar. Downhillbanorna blev dessutom väldigt kladdiga och hala. Synd, typiskt! Men Mona och jag ska göra ett nytt försök hemmavid, på Bygdsiljumsbacken som också har downhillbanor. Då ska vi träna, så vi nästa år kan nyttja Årebanorna fullt ut!

När vi inte kunde åka downhill kunde vi gå ut och äta istället, på ett coolt ställe som heter Broken.

När vi inte kunde åka downhill kunde vi gå ut och äta istället, på ett coolt ställe som heter Broken.

Maten jag åt på Broken. Mättade rätt hyfsat det med! =)

Maten jag åt på Broken. Mättade rätt hyfsat den med! =)