Svettig brottningsmatch med kolven

Det färdiga resultatet. Till slut var allt på plats.

Häromdagen tog jag tummen ur det berömda stället och köpte en kolvkamsförhöjare på Jaktgården. Öppnade nyfiket asken där hemma och hittade en liiiten, snäv damask och flera skumgummiskivor att lägga in och höja kammen med. Sen hämtade jag hagelbössan och började.

Efter cirka fem minuter var det dags att ta av sig ett plagg. Fem minuter senare rök ett till. Jisses vad den däringa lilla damasken kämpade emot! Och när jag flåsande äntligen hade fått allt på plats och provhöll bössan så hade jag stuvat in för många förhöjningsskivor. Så då var det ”bara” att göra om alltsammans.

Kanske inte lika snyggt, men definitivt bekvämare.

Jag provade typ sju ställningar och fyra metoder. Ja, det låter som om jag gjorde något helt annat, men det var bara jag och en bössa som brottades på golvet. Jag försökte hålla fast pipan med mina fötter medan jag trädde den osamarbetsvilliga damasken över inläggsskivorna.

Till slut var jag klar. Ångande lyfte jag bössan till axeln – och ljuv musik uppstod! Det är ju så här det ska kännas!

Jag kunde sikta på ett vettigt sätt, såg både spången och kornet, samtidigt som bakkappan låg an mot själva bröstmuskeln och inte nyckelbenet. Jag fick en fin kindkudde mot kolvkammen – och kinden kommer att få lite extra stötdämpning nu med skumgummiskivorna. Perfekt! Nu hoppas vi bara att det kommer att resultera i ett mycket bättre skytte också – men det återstår att se …

Antingen är jag eller bössan vanskapt

Jag läser boken ”Bättre jaktskott”. En riktig gammal goding. Den förklarar allt från grunden. Hur du ska stå, hur du ska falla fram med axlarna, och sedan huvudet – rakt mot bössan, inte luta.

Och jag testar. Torrtränar som de kallar det. Har min Classic halvautomatiska hagelbössa. Försöker se att allt ser rätt ut i spegeln. Vilket det INTE gör.

Ett uppslag från boken. Ser ni kindkudden på bilden? En sån får inte jag …

Jag får inte alls till den där kindkudden som de pratar om. Om bakkappan ligger rätt mot axeln, ja då tar kolvkammen i käkbenet på mig. Och rättar jag till så att jag får en kindkudde, ja då tittar jag rakt in i bakkanten på bössan, ser just ingenting och har bakkappan halverst ovanför i luften – mot nyckelbenet. Tror ni jag kommer att träffa många lerduvor eller pippifåglar på det viset? Jag är skeptisk.

Men vad är smartast att göra nu? I boken står det ju att viktigast av allt är att bössan passar, att man skjuter in sig med rätt stil och teknik, för sen är det jättekrångligt att ändra. Så jag tänkte att jag skulle köpa en sådan där kolvkamsförhöjare och trä på. Det tror jag skulle göra susen. Eller ska jag traggla och försöka skjuta in mig ännu mer med bössan som den är?